Om sammanställningen

Vi har sammanställt den här listan över fibrer i olika typer av frukt utifrån information hämtad ur Livsmedelsverkets databas version 2025-10-29. Vi har inkluderat de frukter som de flesta normalt sett betraktar som frukter, och inte bär eller vad de flesta normalt sett betraktar som bär. Vidare har vi valt att inte lista torkad frukt eftersom de torkade frukterna ger en helt annan bild av fiberinnehållet, den torkade frukten innehåller mindre andel vatten och får därför en mycket högre mängd fibrer per 100 gram. Det blir något missvisande tycker vi.

	Frukt	Fibrer per 100 gram
	Passionsfrukt	10.4
	Granatäpple	10
	Guava	5.1
	Citron	4.9
	Fikon	4.6
	Kumquat	4.6
	Physalis	4.2
	Kvitten	4
	Carambola / Stjärnfrukt	2.8
	Kiwi (Grön)	2.7
	Päron	2.7
	Kaktusfikon	2.5
	Äpple m. skal	2.3
	Cherimoya	2.2
	Aprikos	2.1
	Persika	2.1
	Paradisäpple	2
	Plommon	1.8
	Papaya	1.8
	Kokbanan	1.7
	Sharonfrukt	1.6
	Småcitrus (Clementin, Mandarin, Tangerin, Satsumas)	1.5
	Banan	1.4
	Litchi	1.3
	Nektarin	1.3
	Ananas	1.2
	Apelsin	1.2
	Kiwi (Gul)	1.1
	Mango	1.1
	Nätmelon	1
	Grapefrukt	0.9
	Honungsmelon	0.7
	Vattenmelon	0.6
	Lime	0.5

Vår sammanställning är tänkt som ett jämförande underlag snarare än en exakt rekommendation för hur mycket fibrer man bör äta. Det totala fiberintaget påverkas av hela kosten, där även grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön spelar en mycket stor roll. Frukt kan dock vara ett enkelt och lättillgängligt sätt att öka fiberintaget, särskilt för personer som annars har svårt att få i sig tillräckligt med fibrer.

Hur mycket av en frukt man kan få i sig påverkar också den totala fibermängden

När man tittar på fiberinnehållet i olika frukter så kan det också vara bra att tänka på att mängden av de olika frukterna som man äter spelar in. Exempelvis innehåller passionsfrukt väldigt mycket fibrer, samtidigt så är det dock en frukt som är svår att äta väldigt mycket av. Då kan frukter med lite lägre mängd fibrer per 100 gram, till exempel grön kiwi eller päron vara lättare att äta mycket av. Och på så vis få i sig mer fibrer totalt sett.

Fruktens mognadsgrad kan påverka fibermängd

Utöver portionsstorlek finns det även andra faktorer som påverkar hur mycket fibrer man faktiskt får i sig från frukt i vardagen. Mognadsgrad är ett exempel. En frukt som är mycket mogen kan upplevas som sötare och mjukare, men innehåller ibland något mindre andel kostfiber än en mindre mogen motsvarighet. Skillnaderna är oftast små, men kan vara relevanta om man jämför värden mycket noggrant.

Fruktskalet innehåller ofta mycket fibrer

Även hur frukten äts spelar roll. Skalet innehåller ofta en stor del av fruktens fibrer. Äpplen, päron och kiwi är exempel på frukter där fiberinnehållet minskar tydligt om man skalar dem innan man äter dem. I vår sammanställning utgår fiberinnehållet från den ätbara delen enligt Livsmedelsverkets definitioner, vilket i de flesta fall innebär att skal ingår när det normalt sett äts.

Lösliga och olösliga fibrer

Det är också viktigt att komma ihåg att fibrer inte är en enhetlig substans. Kostfiber består av flera olika typer av fibrer med något olika egenskaper, till exempel lösliga och olösliga fibrer. Frukt innehåller ofta en relativt hög andel lösliga fibrer, som bland annat kan bidra till en jämnare blodsockernivå och fungera som näring för tarmens bakterier. Samtidigt bidrar frukt även med olösliga fibrer som ökar volymen på tarminnehållet och kan främja en normal tarmfunktion.